Allmänt

100 skönaste: Palmer’s Cocoa Butter Formula

February 15, 2018

Det finns inte många saker jag saknar från mina år i London. Faktum är att jag kan räkna det jag saknar på en hand: min kompis Helen, alla fantastiska matmöjligheter, känslan av att känna sig vuxen och fri, Ally Pally, och Palmer’s Cocoa Butter Formula. Man skulle kunna tro att i alla fall det där sista saknet, skulle gå att råda bot på genom internetshopping, but alas, Palmer’s Cocoa Butter Formula är banne mig notoriskt svårt att få tag på här i Sverige. Det går, men de webbshoppar som säljer Palmer’s verkar ofta sälja slut, och väl inne i stan glömmer jag alltid att ta mig runt till de frisörer som säljer märket.

Palmer’s Cocoa Butter Formula är en sjukt rik och fet kräm som gränsar på att vara jobbig att arbeta in i huden, men när man väl gjort dtn, girl vilken mjuk hud man får! Och doften: som en chokladpralin med inslag av vanilj. Det är inte en blygsam doft, det ska sägas, och när jag använder Palmer’s Cocoa Butter Formula brukar jag låta bli andra dofter för Palmer’s ger ganska mycket av den varan. Den finns att köpa i en doftfri variant också, men för mig är lukten del av upplevelsen, del av minnena.

Det var så klart under tiden i London som jag upptäckte Palmer’s, den var en kultprodukt redan då, för tjugo år sedan, och fanns att köpa ganska precis överallt. Billig var den också (och är fortfarande), vilket passade min au-pair budget ganska perfekt.

Den går att shoppa hit till Sverige via Feel Unique, den är som sagt fortfarande billig (under 70 SEK) och vintertorra kroppar (och icke-doftkänsliga näsor) kommer att jubla efter några omgångar med denna budgetkompis.

||||| 4 Gilla! |||||
Läppgunksresan

Läppgunksresan 2018: Kat von D Everlasting Liquid Lipstick “Lolita”

February 12, 2018

Förra vårvintern någon gång, läste jag om Lolita från Kat von D. Det beskrevs som den perfekta nyansen som passar till allt. Righty ho, tänkte jag, och travade iväg till Sephora på min lunchrast och köpte en hylsa Everlasting Liquid Lipstick i just färgen Lolita. Färgen kändes inte helt obekant i ansiktet när jag tittade mig i spegeln, vilket jag tog som ett tecken på att den indeed var en färg som helt enkelt passade och som jag kände mig hemma i. Tänkte inte alls på att det kanske var så att jag en gång i tiden faktiskt hade Lolita som Painted Love Lipstick, men det hade jag, visade det sig, när jag googlade lite och hittade mitt egna inlägg om det. Ja ja, det läppstiftet är sedan länge borta (har för mig att det fick munnen att smaka off), men den här nyare varianten använder jag lite titt som tätt. Inte minst för att det sitter så jädra bra på läpparna. Supermatt finish, vilket jag inte vill ha alla dagar, men då är det ju bara att dra på lite läppbalsam eller glans på, om man så behagar. Och ja, det är en färg som både kan se vardaglig och festlig ut, helt beroende på vad man sminkar sig och klär sig med i övrigt, eller helt enkelt beroende på vilket sammanhang man befinner sig i – jobb som fest, Lolita funkar faktiskt till det allra mesta.

||||| 7 Gilla! |||||
Bjootis favoriter

100 skönaste: Beautybloggarna

February 9, 2018

Den 14 maj 2005 sedan fick  Helena en alldeles briljanta idén: hon skulle starta en skönhetsblogg. Den första svenska beautybloggen, LipGloss Bitch, såg dagens ljus. Och precis som att tidningen Daisy Beauty finns med på min lista över 100 skönaste, har beautybloggarna en given plats i denna lista.

Det finns inte många bloggnischar som, fortfarande efter alla dessa år, underskattas och blir fnyst åt så mycket av gemene man och kvinna. Gud, jag blir så provocerad av på hur många ställen och i hur många olika sammanhang, jag hör både kvinnor och män racka ned på och förminska ett intresse för smink och hudvård. Jag ser SÅ många kommentarer i blogginlägg och andra forum där skribenten liksom vill ursäkta sitt intresse, liksom bagatellisera det, eller till och med för att de ens använder smink. Kom igen vaffan?

Sminkbloggandet, upplever jag, är en nisch som av väldigt många ses ned på. Detta trots att skönhetsbranschen omsätter tokmycket pengar varje år, både i Sverige och i världen. Och låt oss inte glömma detta, skönhetsbloggare har många besökare. JÄTTEMÅNGA! På YouTube är det, på det stora hela, skönhetskanalerna som har de allra flesta prenumeranterna, på instagram är det mat, träning och smink som genererar flest likes och följare och skönhetsbloggare har överlag riktigt bra besökarantal och dessutom väldigt lojala följare. Flera skönhetsbloggare har samarbetat med stora märken och släppt produkter under sina namn, några har släppt helt egna märken och rätt många, om man tittar globalt, har gjort karriär med sina bloggar och försörjer sig genom uppdrag som bloggen genererar. ÄNDÅ fnyser så många åt detta att jag banne mig inte blir riktigt klok. Vi snackar om asgrymma och kunniga skribenter och businessladies som folk faktiskt FNYSER ÅT. Fy fan vad jag blir provocerad!

När Bjooti hade som flest besökare låg det på ungefär 20-25000 unika besökare per vecka. Detta var naturligtvis innan jag började flytta runt och innan jag började lägga ned stup i kvarten. Och det är ju bra siffror, men ändå inte ens i närheten av vad stora sminkbloggare som till exempel Linda Hallberg har. Som jag önskar att folk kunde ta sminkbloggarna på större allvar.

Sminkbloggare är troligtvis de trevligaste bloggarna jag någonsin träffat på. Gemenskapen mellan de sminkbloggare som är baserade här i Sverige är helt fantastisk. Dessa kvinnor håller varandra om ryggen, stöttar, uppmuntrar och lyfter varandra på ett sätt som nästan skulle kunna göra mig religiös. Redan i beautybloggandets vagga tyckte jag att vi var riktigt bra på att kommentera hos varandra, ge tummen upp och kramas och hänga. Idag finns det så många fler skönhetsbloggare, men ändå är det som att svepas in i en stor och varm gruppkram då jag möter detta, numera, enorma gäng. Jag älskar fan sminkbloggare och jag är rätt övertygad om att DET egentligen varit det absolut svåraste att släppa taget om sminkbloggandet, jag vill ju liksom träffa dessa kvinnor regelbundet, vilket jag inte gör om jag inte sminkbloggar. Snyft.

Men anledningen till att beautybloggarna har en given plats i denna lista är inte att de är trevliga och underskattade, det är för att de ruvar på en sådan enorm kunskap och är så förbannat kompetenta. De testar sig genom produkt efter produkt, och jag vet att detta i mångas ögon ser ut som den mest angenäma av uppgifter, men ni ska veta att det stundtals kan vara ganska tungt att hålla koll på en bransch som hela tiden växer, släpper nya produkter, släpper produkter som redan finns med reklampitchar som får en luttrad skönhetsbloggare att vilja klösa ut sina ögon för att slippa läsa pressreleasen. De delar med sig av sin kunskap, helt gratis och är alltid redo med tips och tricks när besökare efterlyser sådana bland kommentarerna.

Beautybloggare – vilka hjältar ni är!

Ni vet hur det finns dagar för kanelbullar, chokladbollar och tulpaner? Jag utnämner härmed den 14 maj till beautybloggarnas dag, för det är verkligen den svenska beautybloggarscenens födelsedag när LipGloss Bitch fyller år. Tack Helena för att du är en banbrytare!

Jasmin, jag och Helena

||||| 6 Gilla! |||||
Bjootis favoriter

100 skönaste: LdB Creme Rich Lotion

February 7, 2018

Beauty – det behöver faktiskt inte vara vare sig dyrt eller särskilt komplicerat. Det är så lätt att förlora sig själv bland dyra krämer och skimrande stift som kostar lika mycket som ett halvt barnbidrag (eller, för all del, som ett helt barnbidrag, eller kanske två). När jag började skönhetsblogga tyckte jag att stormarknadsbeauty var cirka det mest tråkiga någonsin – varför köpa en kräm på Ica Maxi när jag kunde köpa en från ett flott märke istället. Nu menar jag inte att racka ned på de dyra produkterna, det är härligt att lyxa, det är fint med lite unn, men nu måste jag erkänna att jag kan gå igång rätt rejält i hygienhörnan på City Gross eller Rusta. Stormarknadsbeauty, det är fina grejer det faktiskt – bra priser, inte alls sällan riktigt trevliga produkter och tillgängligheten vänner, TILLGÄNGLIGHETEN – det är som änglakörer i öronen på denna tidspressade småbarnsmamma som betydligt oftare vandrar genom hyllraderna på Willys än på Sephora.

En av mina favoriter på stormarknaderna har jag burit med mig i hjärtat ända sedan jag var liten: LdB Creme Rich Lotion. Mormor hade alltid en flaska LdB Creme Rich Lotion på den lilla skänken i hennes sovrum på landet. Jag brukade klämma ur en liten klick i handen och smörja mina knottriga armar med. Och medan den inte gjorde något alls för min keratosis pilaris, så luktade den alldeles ljuvligt. Och vet ni, den där lukten, av sommarlov och lata dagar på landet tillsammans med min lillebror hos mormor och morfar, den ryms fortfarande i en flaska med LdB, för även om LdB må släppa nya dofter då och då, så finns alltid grundstommen av deras klassiska doft kvar i alla nya doftsättningar. Och jag älskar det!

Förutom att den doftar av evighetslånga somrar och fräkniga näsor, så gör Creme Rich Lotion sitt jobb riktigt bra. Jag blir mjuk, känner mig fräsch som en nyponros, och jag njuter floden av nostalgi som varje gång strömmar över mig när jag smörjer mig med den, och allt detta för under två tjugolappar. Ett fynd utan dess like faktiskt.

||||| 7 Gilla! |||||